Purna Ghale från Khalte i Rasuwa överlevde floden den 26 augusti. Hans far, äldste son, sonhustru, yngre bror, två sondöttrar och tre svärsöner gjorde det inte. Ingen av kropparna har hittats, och därmed finns ingen dödsattest. Utan dödsattest kan han inte ens söka katastrofbidrag. Han har också förlorat sitt hus och allt han ägde, och har inga pengar till begravningsceremonierna.
Många familjer i Nepal har redan hållit sorgeceremonier med symboliska kroppar av det heliga kushagräset, vid Pashupati Aryaghat i Katmandu och på andra platser. Ceremonin går att genomföra. Registreringen gör det inte. Kommunerna säger att de inte kan skriva in dödsfallen i folkbokföringen som lagen ser ut.
Paragrafen som stoppar dem är 40 § i Nepals civillag från 2017. Den säger att en person som varit försvunnen i tolv år, eller vars vistelseort varit okänd i tolv år för dem som borde veta, ska antas vara död om inget tyder på motsatsen. Lagen har kortare frister i vissa särskilda fall, men ingen av dem täcker det här. Följden är att de anhöriga inte kommer åt vare sig bidrag, ersättning, fastighetsöverlåtelser, pension eller försäkringar.
Efter jordbävningen 2015 fick Ghales familj 40 000 rupier per omkommen till begravningen och därefter 100 000 rupier i bidrag. Den här gången säger Uttargaya kommun att den inte kan intyga dödsfallen alls. Kommunalrådet Madhav Prasad Aryal säger att kommunerna skrivit till inrikesministeriet och tagit upp saken med premiärminister Balendra Shah och inrikesministern. De vill ha antingen ett regeringsbeslut eller en lagändring, omgående. Något besked har inte kommit.
Polisen har tagit 3 139 DNA-prov, 1 286 från bärgade kroppar och kroppsdelar och 1 853 från anhöriga till saknade. Många av de bärgade kropparna är fortfarande oidentifierade och inte överlämnade. Regeringen räknar med att återuppbyggnaden kostar 723 miljarder rupier.
Källa: Kathmandu Post