Regeringen står bakom Indienavtalet, rådet väntas ta beslutet i november och EU tappar 3,3 miljarder euro i tull om året
Regeringen säger ja till att EU skriver under och ingår frihandelsavtalet med Indien. Det står i faktapromemorian 2026/27:FPM11, som Utrikesdepartementet daterade den 29 oktober och lade ut den 4 november. Avtalet är “av betydande ekonomiskt intresse för såväl Sverige som EU”, skriver regeringen, och hänvisar till utrikeshandelsstrategin från 2023. Förslaget har inte gått på remiss.
Rådet väntas godkänna avtalet under november, och underskriften är planerad till den 16 december i Bryssel. Sedan ska Europaparlamentet säga sitt innan rådet kan fatta beslutet om att ingå avtalet. Indiska Swarajya skriver att parlamentets omröstning väntas till våren 2027 och att målet är ikraftträdande vid halvårsskiftet. Avtalet ligger helt inom EU:s exklusiva befogenhet, så riksdagen och de andra 26 nationella parlamenten röstar inte.
Promemorian ger också tidslinjen bakåt. Rådet gav kommissionen mandatet redan 2007, förhandlingarna bröt samman 2013 på grund av skilda syner på hur omfattande avtalet skulle vara, och de togs upp igen efter toppmötet den 8 maj 2021. Den 27 januari i år avslutades de på politisk nivå i New Delhi, och den 11 september lämnade kommissionen sitt förslag till rådet. Det är det största handelsavtal som EU och Indien var för sig har förhandlat fram.
Tullarna avskaffas eller sänks på varor som motsvarar cirka 97 procent av EU:s export till Indien och cirka 99 procent av Indiens export till EU. Det mesta sker den dag avtalet träder i kraft, men vissa produkter får övergångsperioder på tre, fem eller sju år, och ett begränsat antal varor liberaliseras bara delvis. Priset för EU:s budget är mellan 3,3 och 3,6 miljarder euro om året i uteblivna tullintäkter när allt är genomfört, räknat på en prognos för importen 2030. Varken EU eller Sverige behöver ändra några regler, bestämmelser eller normer, enligt promemorian.
För de omkring 280 svenska företagen i Indien finns en del utöver tullen. Avtalet reglerar besök av affärsresenärer och tidsbegränsade vistelser för höga chefer och experter som flyttar inom ett företag vid en etablering, villkor som enligt regeringen inte går längre än i EU:s andra handelsavtal. Där finns också tjänstehandel, digital handel, skydd för immateriella rättigheter och skyddsklausuler om importen skulle rusa.
Källa: Regeringen