Störtfloden i Nepal: hjälpen behövs nu. Ge en gåva via Röda Korset

Potatis tre gånger om dagen i Rasuwas avskurna byar

I kommundelarna 1, 2 och 3 i Amachhodingmo i Rasuwa börjar maten ta slut. Floden den 26 augusti tog broarna, också hängbroarna, och byn Gre har sedan dess ingen landförbindelse med resten av Nepal. 24 dagar senare har nästan ingen hjälp kommit fram.

“Vi har levt på potatis på morgonen, mitt på dagen och på kvällen. Nu svälter vi”, säger Lakpa Kami Tamang till Kathmandu Post. Han är ordförande i kommundel 2 och förlorade själv åtta familjemedlemmar i floden, bland dem sin 22-årige son. Hans syster Jandra har sex barn, det yngsta fem år. Hennes man, som var daglönare, var på väg till Kerung i Kina och hade hunnit till Rasuwagadhi när vattnet tog honom.

Siffrorna från kommunens ordförande Buchung Tamang visar hur lite som nått fram. Kommundel 1 har omkring 270 hushåll och har fått ungefär 30 säckar ris. Kommundel 2 har 388 hushåll och har fått runt 70. Kommundel 3 har omkring 300 hushåll, och dit har hjälpen inte nått alla. “Ger vi varje hushåll en säck finns ingenting kvar”, säger han. Det som kommit har delats ut till familjer som förlorat någon. De andra har fått beskedet att utdelningen börjar när riset räcker till alla.

Förklaringen är terrängen. Kommundelarna 4 och 5 har fått minst en omgång mat från World Food Programme, influgen med stora helikoptrar. Till de tre övre kommundelarna kan bara mindre helikoptrar ta sig, och de lastar högst 15 säckar per tur. En del av riset som flögs till distriktshuvudorten och skickades vidare var ruttet när det kom fram, enligt Lakpa Kami Tamang.

Internatet vid Gre Secondary School, med omkring 200 elever, har varit stängt sedan floden eftersom det inte finns mat att öppna med. Byn har också tagit emot fördrivna från bland annat Syaphrubesi. Det finns ingenstans att köpa mat och inga pengar att köpa för. Distriktschefen i Rasuwa, som enligt Tamang hävdade att hjälpen redan var skickad, har slutat svara i telefon.

Invånarna har börjat be om att få lämna. “Ta oss härifrån. Vi åker till ett läger och försöker överleva där”, är enligt kommunens ordförande det han får höra.

Källa: Kathmandu Post

Läs mer