Bergspartiet som kollapsade ovanför gränsen mellan Nepal och Tibet den 26 augusti hade börjat accelerera en till två månader innan det släppte. Det syns i efterhand i mätdata, säger hydrogeologen Walter Immerzeel, professor vid Utrecht University, till SVT.
“Det är lätt att analysera när händelsen redan har inträffat. Men att göra det i realtid för tusentals glaciärer är en enorm utmaning”, säger han.
Uttalandet kommer i samband med en ny analys från World Weather Attribution, ett internationellt forskarsamarbete som undersöker hur klimatförändringarna påverkar extremt väder. Analysen pekar ut flera orsaker som verkat tillsammans. En av dem är jordbävningen med magnitud 7,8 som drabbade Nepal 2015. Skalvet kan ha försvagat sluttningen och bidragit till den instabilitet som byggdes upp under åren som följde.
Den andra är värmen. Glaciärerna har dragit sig tillbaka, permafrosten har tinat och temperaturen har stigit. Det kan försvaga det som tidigare fungerat som ett naturligt bindemedel i berggrunden, och mer smältvatten gör sluttningarna ostadigare.
Massan av berg och glaciäris utlöste en flod av vatten, lera och sten genom dalgångarna längs Bhotekoshi och Trishuli. Över 6 000 människor saknas, och över 1 300 är bekräftat döda.
Forskarna hoppas på system för tidig varning, men konstaterar att det är svårt och dyrt. Nepal har begärt 20 miljoner dollar i ersättning ur en FN-fond, med hänvisning till att katastrofen orsakats av klimatförändringarna.
Källa: SVT Nyheter